Strålningen är hård dock. Än så länge har jag inga biverkningar, men det ska komma ugefär 2 veckor in i behandlingen. Eftersom jag strålas mot halsen kommer jag få ont i halsen, hosta och sen kommer jag bli massor med trött också. Men än så länge är det okej. Med beverkningarna alltså. Själva strålningen är inte rolig. Jag kommer in, lägger sig på en brits med strålningsmaskinen över mig. Sedan lägger de på en mask som är formad efter mitt ansikte och mina axlar. Den spänner de fast i britsen så jag inte kan röra sig en millimeter ens.
Såhär ser den ut typ;
Sen ligger man där i ungefär 10 minuter. Jag är klaustrofobisk så jag har väldigt svårt att inte få panik. Det är svårt att inte tänka på att man sitter fast. Och masken sitter väääldigt hårt och trycker och gör lite ont. Ibland känns det som att jag inte kan andas och då vill jag bara gråta och trycka på knappen de har satt i min hand som jag ska trycka på om jag får panik. Men jag vill inte göra det, för jag vill inte vara svag och pinsam och jag vill inte börja om från början, vill bara bli klar för dagen. Det hela kanske skulle vara okej om det bara var en, eller kanske två gånger. Men 17 gånger. Och VARJE dag. Det är nästan outhärdligt. Men jag antar att man tar sig igenom det. Finns inget alternativ liksom. 15 gånger kvar.
